Månstorps gavlar
Månstorps gavlar är en borgruin på Söderslätt i Västra Ingelstads socken i Vellinge kommun i Skåne. Den ligger öster om länsväg 101 mellan Västra Ingelstad och Östra Grevie. Trots att den ligger nära gränsen mot Östra Grevie har den alltid tillhört Västra Ingelstad.
Månstorp är en tidigare sätesgård, Mogenstrup, med anor från 1400-talet. Vid denna tid hörde Skåne till Danmark, och danske kungen styrde även över Norge genom unionen mellan länderna.
Mogenstrups förste kände ägare tillhörde den danska släkten Hak. Niels Hak var en rik och mäktig man. Han var riksråd och regeringsmedlem och ägde många gårdar. Niels Hak var också en spelare och slösare och förlorade den ena gården efter den andra. Så småningom började han låna pengar av sin kusin Henrik Krummedige, och till slut tvingades han sälja även Månstorp. Motgångarna gjorde honom bitter och han anslöt sig till och blev ledare för en politisk rörelse som bekämpade högadeln. Det slutade med att man stormade och brände Skabersjö 1524.
Niels uppror fick ett dramatiskt slut för honom själv och hans anhängare. Kung Christian II – mannen bakom Stockholms blodbad – slog ned upproret och Nils blev som straff avrättad i Köpenhamn.
Nu var alltså Månstorp i släkten Krummediges ägo. Henrik Krummedige lär inte ha varit Guds bästa barn. Han fick danske kungens uppdrag att resa till Oslo och byta ut kommendanten på Akershus fästning mot en mera lojal befälhavare. Men kommendanten ville varken komma ut eller släppa in Krummedige. Då utlovade Krummedige fri lejd åt kommendanten, varpå han kallblodigt mördade densamme när han väl kom ut. Bland annat denna händelse gav Krummedige dåligt rykte och hustrun Anne Rudsdotter oroade sig med all rätt för hans själs salighet. 1520 lät Anne därför uppföra en krypta i Västra Ingelstads kyrka, som var patronatskyrka till Månstorp, och skänkte samtidigt en praktfull flamländsk altartavla till kyrkan. När Henrik Krummedige dog 1530 var han den förste som gravsattes i kryptan, dock är det osäkert om han verkligen kom till himlen.
Dottern Sophie Krummedige som ärvde Månstorp efter sin far, var gift med rikshovmästaren Eske Bille och därmed övergick borgen i släkten Billes ägo. Eske Bille räknades som Danmarks främste expert på fortifikation, det vill säga skydds- och anläggningsteknik. Han lät under åren 1540-47 uppföra en renässansborg på platsen.
Månstorp uppfördes som ett stort, rektangulärt hus. Det byggdes i en ringformad vall som omgavs av en djup vallgrav. Bottenvåningen i gråsten byggdes upp till vallens krön och innehöll portgång, utrymmen för borgens vaktstyrka samt kasematter (underjordiska försvarsrum) i vallarna. Andra våningen utgjordes av riddarsal, som hade direkt ingång från vallen, och förnäma bostadsutrymmen. Tredje våningen inreddes också som bostadsutrymmen och högst upp i borgen fanns ett försvarsloft med skyttegluggar.
Borgen är ett gott exempel på en luxuös herremansborg från denna tid – prakten var utöver det vanliga för den tidens borgar. Huvudbyggnaden inreddes med all tänkbar lyx, såsom glaserat tegelgolv, bemålade tak, kistor av cypressträ och ljuskronor av ren- och hjorthorn.
Även ur hygienisk synpunkt var Månstorp högst modernt. Det fanns ett sinnrikt inbyggt avloppssystem som mynnade ut i vallgraven. Avloppsrännorna var så stora att man nästan kunde krypa igenom – kanske är det därifrån ryktet om hemliga underjordiska gångar från Månstorps gavlar har uppkommit. Till systemet var borgens alla ”priveter”, det vill säga toaletter, anslutna. Ur civil synpunkt anses Månstorp på sin tid ha varit en av Europas modernaste anläggningar.
Men ur skyddssynpunkt var det ingen riktig befästningsborg – då hade det krävts ytterligare bastioner och torn. Kanonerna kunde inte ens täcka försvarsvallarna och långt mindre beskjuta den enda vägen fram till Månstorp. Arkitektoniskt och fortifikatoriskt betraktas den därför som en ”bastardborg”. Men Eske Bille var vid tiden för bygget en 60 årig änkeman med residens i Köpenhamn, och han var förmodligen mera intresserad av att bygga ett bekvämt lustslott än en försvarsborg.
Borgen fick en kort men brokig historia. Från danska kronan övergick den som bornholmskt vederlagsgods, det vill säga ersättning för Bornholm vid freden i Köpenhamn 1660, till den svenska kronan. Den förlänades till Skånes generalguvernör, riksamiral Gustav Otto Stenbock, men blev därefter bland annat översteboställe.
Under skånska kriget (1675-1679) hade borgen svensk besättning och förstördes då danskarna stormade och brände ner den 1678. Efter 1679 hamnade den för gott i svenska händer och blev ryttmästarboställe. Men de sista åren av 1600-talet lät ryttmästaren von Linde på eget bevåg ”slakta” borgen – takpannor, takstolar, bjälklag och sten revs bort och 1697 låg hela huset öppet för väder och vind och förföll alltmer. Nästa officer ansåg med fog att Månstorp inte var dugligt som bostad och den välvda riddarsalen började användas som matkällare. I nästa skede nedgraderades den ytterligare och blev svinstia åt härens grisar.
Ruinen frilades och konserverades 1928-1936. Endast gavlarna finns kvar, därav namnet Månstorps gavlar. Den är en av få större ruiner och är besöksvärd enbart för den sakens skull.
Vill du veta ännu mer om Månstorps gavlar, se ”Om Västra Ingelstad” => ”Historia” => ”Historia kring bygden”
Hitta hit med Google Plus Code: F4HP+8P, Östra Grevie