Kyrkans historia

Från tiden före 1180 har man inte hittat någon kyrka, bara gravar. Men efter detta år byggdes en enkel tornlös kyrka av gråsten med långhus, kor och absid.

Runt år 1350 tillkom vapenhuset. Ca. 1450 slås valven och fönstren förstoras och flyttas ner en bit. Ett romanskt fönster finns dock kvar ovanför valven.

I början av 1500-talet revs absid och kor, istället förlängdes långhuset. Man ser gränsen mellan det gamla långhuset och påbyggnaden: Frisen överst på muren övergår här från romansk stil till tandsnitt. Den pampiga altartavlan sattes upp och kryptan byggdes. Allt detta sannolikt på Anna Rudsdotters initiativ, i hopp om att frälsa sin avlidne makes själ. Det sägs nämligen att maken, riksrådet och tillika herren till Månstorps kungsgård, Henrik Krummedige inte var Guds bästa barn. Anna tros vid hans död ha initierat ombyggnaden, som även inkluderade att koret fick samma bredd som långhuset. Detta innebar i sin tur att det nya altarskåpet som hon också donerade fick plats. Detta medeltida altarskåp är tillverkat i Antwerpen år 1520 och är en av stiftets mest berömda konstskatter.
Månstorps kungsgård hade ett eget tegelbruk som levererade tegel till utbyggnaden.

I början av 1600-talet tillkommer en barockgavel. För att hindra valven från att trycka ut murarna, tvingas man bygga stödpelare. Inuti kyrkan kan man se predikstolen från 1620-talet med snidade evangelister.

Den gamla klockstapeln rivs 1813 och klockan hängs i västgaveln.
1850 får kyrkan ett torn och nya, spetsbågiga fönster i ”gotisk” stil.

Tyvärr ruttnade det nya tornets takstolar snabbt och fick ersättas med den nya tornspiran 1894, vilken fortfarande finns kvar.

På 1930-talet genomförs en omfattande restaurering av kyrkan. I samband med detta återfann man kryptan som hade varit spårlöst försvunnen i mer än 100 år. Den nås via en dörr i korets nordöstra hörn. Kryptan är inte stor, kanske 10 kvadratmeter, och rymmer inte många kistor.